lördag 28 februari 2009

Har precis varit och fikat en snabbis med Maria, anledning att det blev en snabbis är att Maria skulle vidare och skaka sina lurviga, have fun hun! Igår tog jag bort de sista stygnen, tjuvstartade själv nämligen och tog bort 4 stycken, men vågade inte mig på de sista 3 eftersom de satt i naveln. Nu är de borta, känns väldigt skönt måste jag säga, nu får jag bara vänta på att det sista läker ihop.

Kl 05.15 (hualigen) åker vi tillbaka till götet igen, men kommer tillbaka snart igen, om 5 veckor ganska exakt när det är påsk. Ja, jag vet att ni kommer sakna mig..

På måndag börjar vi med vår "detox", jag och Dennis, för nu jäklar ska kilona rasa. Träningen kommer vi också börja med nu, jag får dock ta det lugnt i början med tanke på magen, men träning ska det bli. Känner mig riktigt peppad nu, ska t.o.m köpa en våg tror jag, för att se resultaten. Har några målvikter jag vill komma ner till, steg för steg. Jajjemänsan! Beach 09 som sagt! Nej, jag kommer inte svälta mig själv, bara detoxa och när den är klar (en period på 10 dagar) fortsätta äta nyttigt och träna.

måndag 23 februari 2009

Nej, nu får det bli gladare inlägg! Är trött på att beklaga mig hela tiden, så nu får det bli lite mer positiva inlägg framöver. Anledningen är att jag inte har lika ont längre och det känns som att smärtan snart kommer vara över. Vi får verkligen hoppas det, hihi. :)

Ååh, jag är så snuskigt sugen på att få ljusare hår. Inte blont, men mellanbrunt, är så trött på mitt gamla mörkbruna/nästan svarta hår. Möjligtvis några slingor också för att fräscha upp skulle också sitta fint. Jag vet dock att om jag skulle göra en avfärgning skulle det slita väldigt mycket på håret och eftersom det börjar bli rätt långt nu så känns det inte som en speciellt bra idé. Jag ska kolla upp med en frisör om jag skulle kunna göra en "blonderingstvätt" (om det inte sliter alltför mycket) för att ljusa upp håret 2-3 nyanser iaf, för att sedan låta det blekas av sig själv under sommaren och jobba vidare därifrån så att säga. Mitt stackars hår har fått genomgå så mycket genom åren så jag vill inte utsätta det för så mycket slitage nu när det börjar bli långt och fint. Om inte det så får jag låta naturen och solen göra sitt och sedan testa att blonderingstvätta det längre fram när det blekts ytterligare. Åh, jag är så sugen på en förändring, vet att jag passar i svart, mörkbrunt, mellanbrunt.. Ja, till och med som blond tro det eller ej, men så långt ska jag väl inte gå direkt.. Haha ;) Nej, hårets hälsa går före färgen, det får ta sin tid, men ljusare ska det bli, så småningom iallafall :)
Hittade dessutom en riktigt schysst blogg om man vill ha reda på smått och gått från en frisör om hårtips. Kan ju vara bra för oss brudar.

Imorgon - Gävle, ÄNTLIGEN!!

söndag 22 februari 2009

Har fortfarande ont efter operationen, jag går inte speciellt snabbt och kan inte gå rakt med ryggen eftersom magen gör för ont då, och det tar i sin tur stryk på ryggen. Ja, man kan ju inte göra mycket mer än att skratta åt all den här skiten annars skulle jag väl aldrig stå ut. Är dock på bättringsvägen, mår tusen gånger bättre nu än jag gjorde i tisdags, så det är ju skönt att det går framåt iallafall. Snart får jag ta bort stygnen och se hur mina ärr ser ut, vet fortfarande inte hur stora de kommer att bli. Usch, jag vill inte ta några ärr på magen, hoppas verkligen att det inte blir stora, och att de försvinner snabbt..
Blev ändringar i planerna när det gäller Gävle resan också, så vi får åka på tisdag eftermiddag istället för idag. Inte så mycket att göra åt, men jag ser fram emot att komma hem några dagar, det behövs verkligen.

onsdag 18 februari 2009

nu är det en dag sedan operationen blev klar.. själva operationen gick bra, läskigt att sövas ner bara. nu går jag på smärtstillande, och tack Gud för det. jag har så förbannat ont, jag kan inte resa mig själv, inte lägga mig ner själv, kan knappt gå själv, ingenting.. jag rör mig i slowmotion ultramax, drar jag ett djupt andetag eller hostar till tror jag att jag ska svimma, och att stygnen går upp.. min mage är uppsvullen och förbannat öm, och dessutom har jag svårt att kissa, och hur kul är det på en skala? nej, inte vidare skoj.. jag vill lägga mig ner och gråta floder för tillfället.. vi hörs..

måndag 16 februari 2009

Vidrigt, förbannat ont.. Smärtan är ungefär som att göra ytterligare en, ja ni vet.. Att jag dessutom spydde när jag kom ut, nästan tuppade av, blev likblek och fick åka rullstol i ilfart upp till kliniken igen gjorde inte saken bättre.. Operation imorgon dessutom, efter det får det väl ändå räcka.. hoppas jag..

Och jag är besviken, väldigt besviken.

onsdag 11 februari 2009

Jaha, om 6 dagar är operationen gjord och jag ligger troligtvis och ska vakna upp. Usch jag börjar bli lite nervös nu, antar att jag kommer få en massa lugnande innan jag blir sövd pga mina nerver.

Har väl inte så mycket mer att skriva just nu, haha.

lördag 7 februari 2009

Igår var jag ute en stund med Jessica för första gången sedan jag lärde känna henne. Yes, det tog ett tag men igår så small det. Vi gick till angereds kvarterskrog (som för övrigt var rätt trist) men med rätt sällskap blev kvällen ändå hyfsad. Dennis och Vedo hade guys night hemma hos oss medans och spelade tv-spel, drack öl och pratade killsnack så jag och Jessica flydde fältet. Kom dit vid 21.30, och jag stannade till 00.45 ungefär då jag bestämde mig för att åka hem till min kära man. Ungefär hälften in på kvällen, frågar en rätt full och dryg svensson var jag kommer ifrån eftersom det hörs att jag inte är från götet. Jag berättade att jag är från gävle, och då frågade han såklart det som alla frågar "vad gör du här i göteborg?", så jag talade om att jag har pojkvän som jag flyttat ihop med. Han frågar då om min kille är med mig, och jag sa som det var, att nej han är hemma ikväll. Innan jag avslutat meningen ser jag hur blicken åker rätt ner till mina boobs, hur killen flinar ett drygt och fylleaktigt flin och sedan tittar upp igen. Jag stannade av i min mening, konfronterade såklart idioten och frågade, eller kanske snarare skällde ut, honom vart hans hyfs tagit vägen. Killen flinar ännu mer och säger "vadå, jag gjorde ju inget" och droppar sedan blicken IGEN till mina juveler. Ni kanske kan gissa att jag blev ytterligare ett hekto förbannad och skällde lite till. Nu kände den här pojken Tess (Jessicas tjejkompis) så hon bad mig att lugna ner mig eftersom hon kände honom och att han var full osv. Visst, det var väl inte hela världen, men det var så fruktansvärt respektlöst. När vi senare stod och tog ett bloss (förlåt mamma och pappa, feströkning bara) kommer han tillbaka och ber om ursäkt, och säger sedan att jag inte alls sa till honom att jag hade pojkvän. Min ilska blossade upp på nytt, och tror ni inte att han tittar mot min byst en gång till? Jovisst, Tess som var med fick återigen lugna mig och bad idioten att gå därifrån. Jag förstår mig inte på vissa killar, oavsett om jag har pojkvän eller inte så ska de väl inte tro att de kan bete sig hur som helst? Att jag dessutom berättat för honom 2 sekunder innan att jag har pojkvän/sambo gjorde inte saken bättre direkt. Var är snits & stilen guys? Har jag träffat den enda vettiga mannen i världen? Ibland verkar det faktiskt så, min svärmor gjorde ett damn good job med att uppfostra sin son måste jag säga. Det här var inte en speciellt stor grej men jag blir så trött. Jag är nog trött på det mesta nuförtiden, haha. Alla mina blogginlägg blir mer och mer ilskna, men det får ni tåla. En sån här grej är inte första gången det händer och säkerligen inte den sista. Skärp er killar, blir mitt avslut för den här gången.

torsdag 5 februari 2009



Nu har jag ringt socialtjänsten, samt kollat upp om bostadsbidrag och sjukpenning när jag kurerar från operationen. Vad jag såklart inte tänkte på var att de kommer kolla upp om man har några besparingar, vilket jag har från min 18års dag och från ännu längre tillbaka, det skulle nämligen gå till körkort osv. INTE, jag upprepar INTE till att betala hyra, mat osv för. Mitt humör rasade i blixtens hastighet, jag skulle såklart ha tänkt på det lite tidigare, då hade jag tagit körkort för längesedan, eller iallafall fixat det på något annat sätt. Fast hur ska man veta att man kommer bli arbetslös? Nekar jag till att använda mina besparingar till det så får varken jag eller Dennis ett öre, eftersom vi sambos. Jag vet, det finns en logik bakom, men det känns så bortkastat att min födelsedagspresent samt gåvopengar av farmor och farfar från när jag var 10 år ska behöva försvinna pga detta. Jag börjar genast att tänka i kriminella banor, jag ska sno lite från t.ex Viktoria Silvstedth eller vad hon heter, som inte tillför världen något förutom en tv-show och lite flashande. Okej, jag är lite av en hycklare som själv tittat på den, men får skylla på tidsbrist, samt att det är något faschinerande underhållande med att kolla på en blåst blondin (nej jag är inte en blondinrasist, har bara svårt för tyiskt blonda blondiner, mina vänner kommer förstå mig) när hon flänger runt hejvilt. Att hon dessutom är känd för absolut ingenting (förutom att showa sina privata delar för världen) gör det faktiskt mer underhållande, samtidigt som jag sitter och blir förbannad på hur mycket hon har, och hur "lite" vi har, om man nu får säga så. Ja, jag vet såklart att det finns många många miljoner människor som har det värre än oss, men jag känner för att klaga idag. Vem har inte haft en dålig dag/dålig period.. Läste dessutom blondin-bellas blogg i brist på annat, och såklart har hon gått in på NK och blivit, jag citerar "några tusenlappar fattigare". Bruden är 18 (?) år och lever redan ett äckligt lyxliv, spenderar pengar som att det vore toalettpapper, jag tror att jag snålar mer med mitt toalettpapper än vad hon gör med sina pengar. Med andra ord lever hon ett sådant liv som vi vanliga ordinary people kan glömma om vi inte har ruggig flax, eller gifter oss stenrikt. Ibland blir jag så matt, så trött.. Och då måste jag få avreagera mig. Så varsågod världen, läs mitt ointressanta arga blogginlägg.




När ska Triss göra sin slogan till verklighet? "Plötsligt händer det" gäller också vår ekonomi, men inte på det positiva sättet.

som avslut: usch och fy för viktoria silvstedth.. och blondin-bella.

tisdag 3 februari 2009

..would you have been a little angel, or an angel of sin.. </3


I mars börjar vi med fightingen igen, så fort den nya lokalen öppnar i angered samt så fort jag har läkt efter operationen. Dessutom ingår gym och solarium utöver all fightingträning, så det är riktigt nice. Nu när man blivit arbetslös kommer man hänga på gymmet istället, haha. Fit for fight kommer man bli igen, samt brun såklart ;) tills dess så gymmar vi nere på stan, var där och tränade första gången idag, vilket kändes riktigt skönt. Vi har dessutom bestämt oss för att börja äta rätt nu, ingen mer skräpmat mitt i veckorna. En dag i veckan, no mas, beach -09 ska bli av, haha.

Soffi kommer och hälsar på oss nästa vecka, woho! Det ska bli riktigt skoj, har inte träffat henne sen oktober, så det är dags nu. Hon får dessutom göra Dennis sällskap när jag opereras, vem vet hur länge det kommer ta, och efteråt kommer jag nog vara ganska groggy. Några dagar efter operationen så åker vi upp till Gävle, har inte riktigt bestämt datum än, men runt den 22 - 24 februari skulle jag tro att det blir. Biljetterna kommer vi köpa på tradera, vi har klurat ut att det är det billigaste alternativet för oss. Så Jessica, du får åka med oss om du vill. Hör av dig, försökt nå dig men inget svar. :(

Nu - tvättstugan.. Vi höres.

måndag 2 februari 2009

..and now I'm pissed..

Jaha, så var både jag och Dennis arbetslösa om 2 veckor. Skit, skit, dubbelskit.. Dock så kommer de höra av sig så fort det går uppåt igen, men vem vet när det kommer vara? Får fan söka jobb i Norge eller något istället. Funderar seriöst på att söka jobb där nu, det finns ingenting ens här i Göteborg nu längre.. Usch och fy för lågkonjunktur. Funderar på att läsa till spa/hud/massage terapeut, om jag vill så får jag läsa det i ett år och sedan vara färdigutbildad. Vet dock inte hur det ser ut med jobb inom det området, samt om jag vill arbeta med det hela mitt liv. Men det behöver man ju ifs inte göra. Ska fundera samt prata med familjen om det när vi åker upp till Gävle.